I huvudet på Prejhta

I tisdags började min höst på riktigt, vi hade höstslakt.
Fy va jag känner mig hel när jag är med mina små djur, de e då jag mår som bäst! :)

När man är på giedtie, de är så man känner sån otrolig vilja till att alla ska förstå hur vi saemié har de. Och man kommer på massor av bra saker man ska berätta, om känsla, hur och varför. Men sen, direkt man kommer ut från hagen glömmer man alla sina ord. Här i stan, det finns så mycke jag vill säga, men de kan inte komma ut i ord.. Att de ska vara så svårt att förklara för er som inte kan och vet, jag vill förklara, men de går inte!


Jag fick åka helikopter, wiiho! :D

Ann Jorun va en duktig hemmafru, vispa blod å vagga barnen samtidigt! :)






Nån få bild från tisda´n :)

<3